torsdag 17 oktober 2013

Helsinki International Horse Show

Idag var det alltså HIHS direkt på morgonen. Åkte till stallet vid halv 8 och hjälpte Sandra med att lägga ut hästarna och lägga hö i hagarna innan det bar iväg. Jag lämnade min bil i Kyrkslätt då jag efteråt skulle åka österut. Så skönt med lite omväxling i vardagen och äventyret kunde börja.

Och vilken början det blev! Det visade sig att strömuttaget till gps'en i bilen inte fungerade, men vi tänkte att det var ett smärre problem då jag har gps i telefonen. Hahh, nitlotten där! Jag kunde inte ladda ner kartorna då de var för stora för det mobila nätverket -.- Awesome! Nåja, lyckades hitta en karta och lokalisera var vi var och hittade även en väg vi skulle köra. Tadaaaa, vägarbete! Så där gick den planen i stöpet. Nåja, efter dn halvtimmes tvinnande i huvudstaden ock en jäkla mängd enkelriktade gator och svängförbud senare hittade vi äntligen fram. Seriöst, lär vi oss aldrig? Vi skall inte röra oss i städer större än Ekenäs, det är vigt till att skita på sig.

Vi kollade in Amatur Touren och tassade några varv igenom expot. Jag tycker det var sämre än ifjol, kan dock vara jag som blivit snål och kräsen också ;) Hittade inget av det jag sökte (seriöst, jag betalar inte 85 dineros för ett pannband, absolut inte) men ett Amigo Mio fleecetäcke och ett gammelrosa ( ^.^ ) dressyrschabrak från Eskadron hittade jag, båda till ett väldigt bra pris.
Vi hann inte kolla in varken ponnyklassen eller unghästklassen, men tyckte båda att vi sett allt efter Amateur Touren så vi började söka oss hemåt.
Att hitta ut ur Helsingfors var exakt lika o-smärtfritt som att hitta in, så vi snurrade på en god stund innan vi äntligen hittade oss på bron till Drumsö. Bönder i storstan vetni ;)

Jag hoppade av i K-slätt, tackade för en lyckad dag och styrde Chryslern österut. För första gången på länge.
Jag trotsade hans ord, och lät blicken falla till höger. Men det blev inget mer än det. Jag svalde klumpen i halsen, tände en cigg och körde vidare. Igen en gång ett litet steg i rätt riktning, en ynka gnutta starkare. Sakta men säkert. Väldigt sakta, men lika säkert.

Nu ligger jag i Alberts rum och skall snart börja leta efter John Blund. Kvällen har varit trevlig, skönt att se den östnyländska delen av familjen igen. Imorgon börjar dagen med att köra Jolanda och så skall vi baka med pulugrynen. Mer än det vet jag inte, det lär väl morgondagen berätta.

Måste också berätta att jag fick världens finaste sms idag. Jag blev så rörd och kan inget annat än deklarera igen en gång att jag har världens finaste människor irunt mig. Utan er skulle jag inte vara där jag är idag, förstå hur viktiga ni är och hur fruktansvärt mycket ni betyder för mig <3

God natt alla söta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar