Handhäst, henna och Kalevala

Hej alla fina! För första gången på länge sitter jag faktist hemma en onsdagskväll, och det är ju skönt. Resonerade att det kommer bli ganska mycket fest inkommande helger, så skönt att bara mysa hemma och filosofera runt examensarbetet som för övrigt är på uppsving igen. Jag skrev tre sidor imorse innan jag åkte till stallet, och nu känns det som jag lätt kunde skriva tre till :)

Stallet ja. Dök upp i Fagerdal och fixade stallet klart tillsammans med Sandra. Med stallsysslorna klara för dagen gav vi oss ut på en länk med Barbie och Stormisen som handhäst. Vädret var kanske inte helt hundraprocentigt på vår sida, men annars var det en helt skön länk.
Då vi kom tillbaka tog vi in resten av lurvbollarna innan vi gick in för att åka till Australien en sväng och dricka en varm kopp kaffe.

För tillfället sitter jag här med hennafärg i mitt håt. Döm om min förvåning då jag öppnade paketet och kikade ner på ett mossgrönt pulver. Skoj! Till min förtjusning blev det rödbrunt då jag blandade ut det me vatten och lite citron så spänningen minksade en aning ;)
Det känns helt skönt att färga håret och inte ha en sörja som svider i hårbottnet, det att det är hundraprocentig naturprodukt, gör gott åt hår och hårbotten och doftar ljuvligt gör inte saken sämre.
Det stod på förpackningen att det kan reagera med något kemiskt så jag hoppas att det inte färgar mitt hår grönt där jag har gammal hårfärg kvar. Men det återstår att se, kanske jag dyker upp med grönfärgat hår på agrologmiddagen i lördag. Men vetni, det bjuder jag på i sådant fall :)

En annan grej jag tycker är lite smålustig, jag sitter och studerar vårt nationalepos Kalevala till mitt examensarbete. Det trodde jag nog aldrig att skulle ske, men jag kom över några stycken om finnhästen som enligt mig beskriver vårt kulturarv riktigt fint.

Innan du kan få min dotter,

anförtros den unga bruden,

skall du betsla Hiisihästen,

sela Hiisis bruna fåle,

Hiisis viltskummande årsföl

där det går på Hiisis ängar.

Lättsinnige Lemminkäinen

tog sitt guldsirade seltyg,

tog sin silverprydda grimma,

gav sig ut att hämta hästen,

leta rätt på eldmanshästen,

där den gick på Hiisis ängar.

En dag sökte han, en andra,

men till sist på tredje dagen,

kom han till en mäktig bergsrygg.

Han klev högt upp på ett stenblock,

riktade sin blick mot öster,

vände huvudet åt söder:

På en sandmo, vid en granlid,

såg han då en eldig fåle.

Det slog lågor ur dess hårrem,

rök steg upp i moln kring manen.

Elias Lönnrot

Så berättar Kalevala om finnhästen, ganska vackert tycker ja, romantiskt som myter och folktro skall vara. Hur det passar in i mitt examensarbete? Ja, det återstår att se :)