Hej alla! Nyss hemkommen från Hartwall Arena och årets Apassionata som igen en gång var otroligt fint.
Men först lite om dagen. Det är ju helt sjukligt halt på vägen, och lika jäkla halt på vallen så det medför sina svårigheter med att träna hästarna för tillfället. Hoppeligen blir vädret bättre inom en snar framtid, annars blir det ju lite långrandigt.
Jag longerade Jonatan en stund på vallen, honom går det att longera där då han inte är skodd och därför inte får livsfarliga kloddar. Efter det gav jag hö ut i hagarna innan vi började göra oss klara för avfärd mot Helsingfors.
Efter sen lunch på 51'an styrde vi mot Helsingfors och mötte upp Maria och det östnyländska gänget utanför arenan innan vi gick in.
Och vilken föreställning!
Helt otroligt. Otroliga hästar, otroliga ryttare och otrolig stämning. Ibland satt jag bara med munnen öppen nästintill rörd till tårar och ibland med gåshud och rysningar. Det var så otroligt vackert.
Hur man kan skola dessa stora djur så till denna yttersta finess och hur ryttarna kan ha sådan absolut kontroll över sin kropp och koordination. Amazing.
Det var friesrar, andalusier, tunga arbetshästar, eleganta små ridhästar, miniponnysar och åsnor. Alla med sin egen viktiga roll och de bjöd på ett underbart skådeslpel. Utrycket dansa med hästar får sig en helt ny betydelse.
Så jag rekommenderar verkligen Apassionata till er alla, verkligen värt att se. Jag anser inte att det krävs att man är inbiten hästmänniska för att uppskatta och fångas av den förtrollande föreställningen, så nästa år skall ni alla och ta del av det. Verkligen värt det :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar