Sporrar och andra bedrövligheter

Idag har varit första sommar-regndagen i år. Det låte så romantiskt, Hon gick sida vid sida med sin häst i det stilla sommarregnet... och så vidare. PYHH! Det är inte alls romantiskt och mysigt, det är mest bara kallt och vått. Nu skall ni inte ta mig på fel sätt, det är väldigt bra att det regnar, så länge som det hålls vid normala mängder. Men även om det är bra behöver jag inte tycka att det är trevligt med dyblöta hästar, ägare och utrustning..

Det stod stallsjobb och bomträning på schemat idag, och då jag kom till stallet mockade vi och fixade alla andra stallsysslor.
Stormisen och Uffe var nere på betet, så vi hämtade dem och lade in Uffe i boxen tillsammans med Pale. Pale dock i annan box.
Stormisens regntäcke hade släppt igenom lite vatten (bedrövligt! Halva mitt kungarike för ett ordentligt Horseware-täcke!) och jag ser ingen nytta med att borsta på en våt häst. Tycker att det blir bara värre då man borstar in fukten på huden, så jag bara kollade snabbt igenom honom att alla delar var kvar och på rätt plats och så sadlade vi honom och gick till planen.

Idag red Sandra honom med lätta flexi-sporrar, första gången i Stormis' liv som han blev riden med sporrar. Stackars hästen var riktigt förstörd. Dyblöt, regn OCH sporrar! Stackars djuret.. ;)
Han var inte riktigt bekväm med sporrarna i början, men det blev bättre. Annars var han inte riktigt sig själv idag. Han försökte sitt bästa och samarbetade nog, men bakdelen följde inte riktigt med i höger varv. Han haltade inte, men var inte ren heller och böjandet gick sämre i det varvet, han var lite sned licksom.

Vi pinade inte honom med några små hinder, utan bara lite bomarbete och dressyr. Då vi kom till stallet gick vi igenom honom ordentligt för att se vad som var fel då han inte rörde sig som han brukar. Och vad hittar vi inte, och ett sår på höger bak, vid låret. Endå gången som jag inte borstar igenom och visiterar honom ordentligt, ja då har han nog sår.
Det var ett ganska litet och välkamoflerat sår, och han hade också några rispor, dock inte genom huden, på samma ställe. Troligen har han gått omkull på betet då han är ganska klumpig och han och Uffe har fräst omkring som små jehun. Det var lite var under skorpan, så till Stormis' stora besvär petade vi loss den och sprutade på lite första hjälps-spray. Vi förde ner dem tillbaka till betet, och då Stormis sprang och gick på betet haltade han nu lite med höger bak. Troligtvis slapp vi så enkelt undan denna gång, skönt. Han får vara ledig imorgon och vila sin klumpighet och så satsar vi på terräng på fredag.