Årets första skutt

Idag har vi då hoppat för första gången sedan Stormisen flyttade. Det skulle ju bli igår, men vi sköt fram det på grund av sjukdom. Vi bomarbetade och "hoppade" i lina. Jag tycer att det är superviktigt att inte skynda fram (som min bilskolelärare brukade säga, hosumalla ei tule kuin kusipäisiä kakaroita) och tycker att det var bra att börja i lina. Han har ju inte tekniken och vet inte riktigt när och hur han skall göra vad, men vi kommer dit. Han gillar att hoppa så det är en bra bit påväg.

Anyway så började Sandra med att longera honom helt vanligt. Han har nog börjat gå bättre nu på senaste tiden, renare, stadigare och med annan enrgi och framåtbjudning. Han hålls också mycket bättre i galoppen, jeijj :)
Jag lade fram två bommar, och det gick helt ok, han har nog lite för brottom i början men det tar väl sin tid att få allt att fungera. Efter arbete i båda varven lyfte jag ena anden av bommarna, och så körde vi så en stund. Även här hade han brottom och bara fräste över/igenom, men han lugnade sig efter några varv. Lite koncentrationssvårigheter hade han ibland, men annars helt ok.

Till slut lade jag upp ett litet hinder, och Stormis tyckte det började bli kul. Han skuttade som en känguru över med världens gladaste utstrålning. Även här hade han lite brottom ibland, men huvudsaken är att han tyckte att det var kul. De sista hoppen gick riktigt fint då han fick den värsta glädje-energin ur sig och började koncentrera sig. Positivt är också att han inte vägrade en enda gång, och att han heller aldrig kraschade rakt igenom.

Imorgon tror jag vi går på en promenad och onsdagen är öppen bortsett från att hovslagaren kommer och fixar hovarna och nya skor då.

Som vanligt är bildkvaliteten inte den bästa.

:'D