fredag 4 april 2014

Take another little piece of my body?

Go' Kväll.
Klockan är hur mycket som helst och här sitter jag fortfarande och ugglar. Blev klar med arbetet och skickade härligheten till språkgranskning typ 19-tiden, efter det kletade jag lite hennafärg i mammas hår innan jag tog en vinflaska under armen och susade upp till byn för att träffa Malin. Vi spenderade kvällen med soffhäng, skvaller blandat med intelligentare samtalsämnen och vågade oss tillochmed på att sitta ute en stund i det fina vädret.

Rubriken ja. Det håller på att våras på allvar och allt vaknar till liv igen efter vintervilan. Allt blir bättre. Starkare. Livskraftigare. Allt förutom min kropp.
Alla krämpor brukar vara på sin topp under vinterhalvåret. Det gör ont hela tiden, inget nytt där, men det är bättre och sämre perioder, vintern kan vara ett rent helvete ibland. Varför har min kropp missförstått sig totalt och lever i tron att det är december?

Ryggen. Nacken. Benen. Axlarna. Handlederna. Armbågarna och fingrarna. Höfterna är riktigt illa. Men det värsta? Tröttheten. Jag har varit så trött, typ sedan vi kom hem från Vasa. Jag är van att fungera på ganska lite sömn och har inget problem med det, men denna vecka har varit ganska illa. Huah. Det har jag också märkt att min rygg, mina axlar och höften är som värst efter en relativt kort natt, säg 4-5 timmar. Kan det ha ett samband, och i såfall vilket? Buu, hata att klaga. Men jag tar det inte direkt som ett klagomål, kanske mera som en fysisk update? Nej, jag klagar inte, inte på allvar. Ibland känns det vara lite ironiskt att stiga upp från sängen och tvingas gå krokig de första tiotals metrarna för att ryggen inte rätar upp sig. Att halta fram efter att ha suttit stilla en stund för att höften inte vill. Att inte känna sig bekväm på hästryggen då höfterna och ryggen är stumma och inte samarbetar, detta ledande till häftigt återkommande sendrag.

Näpp, nu fick jag det ur mig. Imorgon tänker ja ge mig ut och jogga innan jag drar till stallet, kanske det mjukar upp mina muskler och leder. Och ni vet ju va de stora pojkarna säger.
No pain - no gain.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar