torsdag 7 mars 2013

Ajöss, vinterpäls!

Vilket gnistrande väder det varit idag! Gnistrande halt var det också ;)

Jag kom lite tidigare än vanligt till stallet (okej, 20 minuter, men det räknas på morgonen ;) ) för hovslagaren var och sko Pale, så jag passade på att boka in en tid för Stormisen, så 19.3 blir han skodd nästa gång. Sen när Pale flyttar hem till Grundsjö kommer vi att synkronisera deras skoning, det är ju inte så länge emellan så det borde gå smärtfritt.

Idag fixade vi stallet innan vi red, det var riktigt skönt att ha det undan innan ridningen för en gångs skull. Jag red Nanna idag efter Sandra, och hon gick riktigt fint, utan att stanna. Vi tränade att rida efter en "ny", mera engelsk dressyrstil som grundar på att få hästen i en lite högre form, nytt, lärorikt och framförallt kul. Det behöver inte alltid vara så svårt :)

Efter Ingå tog vi lunchpaus, och sedan vidare mot Grundsjö. Vi fixade stallet, och efter det tömkördes Stormisen. Idag märkte man för första gången påriktigt att vinterpälsen börjar falla, så jag tog gummiskrapan i vacker hand och hjälpte till lite på traven. Jisses vilken dammig häst jag har! Nåja, det är väl inte så länge tills det är så varmt att man kan tvätta honom :)
Stormisen stod mest och sov medan vi gjorde honom klar, han är så lugn :)

Själva tömkörninen gick ganska segt i början, han ville inte riktigt ta ut volten (det stod en Stormisätande traktor i ett hörn) och var lite hackig i traven. Jag sprang efter ett longeringsspö åt Sandra, och vips så gick det bättre. Slutet av passet gick riktigt fint. Han stannade inte och böt inte självmant gångart en enda gång, och inte viftade bakbenen heller. Det tar sig.

Stormis har nu helt slutat upp med att vifta med bakbenen då han jobbar, något som han friskt protesterade med tidigare. Han har också totalt sluta med att komma emot med öronen i nacken vid longering och tömkörning. I hagen kommer han till en eller väntar vid porten, båda med spetsade öron. Han har blivit en så lugn och harmonisk häst, han stressar inte för det minsta, och vill mest bara mysa. Det allra viktigaste steget är alltså fullfört. Jag är så lycklig <3

Imorgon är det rining på schemat, och kanske, KANSKE, en liten överraskning :)


FORD 





2 kommentarer: